Nelson Mandela

IMG_5567

 

Nelson Mandela ligger på sjukhus. Hans läge är allvarligt men stabilt rapporterar presidentens talesperson Mac Maharaj. Hans mage krånglar. Hans lungor fungerar inte som de ska. Den gamle mannen är inte sitt gamla jovialiska jag i de bilder på honom som kablas ut över världen. Han är vithårig, utmärglad och ser trött ut. Det verkar som om det inte är långt kvar tills den levande ikonen sällar sig till sina döda gelikar.

Jag har två holländska vänner. De är båda journalister. Gick samma journalistskola. Den ene arbetar med stillbilder. Den andre med rörlig bild. Snacket inom den mer europeiska journalistkåren här i Johannesburg är att de senaste dagarnas händelser påverkar både semesterplaner och hemresor. Ingen har råd att missa när legenden ger upp andan. Min vän som fotograferar var i Soweto idag och tog bilder på kvinnor som bad för Mandelas hälsa i Regina Mundikyrkan. En symbolmättad plats för kampen mot Apartheid och givetvis med ett porträtt av Nelson Mandela själv i färgat glas. Han fotade också muralmålningarna som pryder kåkstaden. Den globala karusell som uppstått kring Madiba, som han kärvänligt kallas, är både märklig, fascinerande och ibland stötande. Det finns något tragiskt vackert över vår gemensamma mänskliga längtan efter hjältar. Ett av världens mest upprörande samhällssystem skapade också en av våra allra mest folkkära idoler. Nelson Mandela. Apartheidkampen personifierad. OR Tambo och de andra i exekutivkommittén i Zambia kunde inte ha anat hur väl de skulle lyckas med sitt uppdrag att göra motståndet mot förtrycket personligt. Innan Nelson Mandela ensam klev upp på scenen. Freeeeeeeee Nelson Mandela! Han infriade också alla förväntningar på att bli och vara en man som är större än sig själv och sitt öde. En person som överskrider och översätts till jordens alla språk som ett rättvisans och rättfärdighetens ljus. Politikens Jesus men nu levande bland oss. Det är på ett sätt märkligt att Nelson Mandela lever fortfarande. Hans dödsruna och arv har redan nedtecknats och återigen nedtecknats otaliga gånger. Han har platser, regioner, sjukhus, torg och gator uppkallade efter sig. Bilden med hans uppsträckta händer mot en ofantlig och hoppfull folkmassa har betraktats av miljontals människor. Hans blida leende och kloka ord har spridits över jorden med ett bud om tolerans trots allt. Om överseende med de mest barbariska av handlingar. Om drömmen om en nation i regnbågens färger. Den revolutionäre boxaren är långt borta. Partistrategen och skaparen av ANC:s väpnade gren. Han slätas ut och förlorar i djup för att klara av att spridas. Världen äger honom nu. Trots att Nelson Mandela lever är han redan ett svartvitt fotografi över en tid som flytt och i Sydafrika kämpar man febrilt med att försöka förstå vad som blev av alla de drömmar som vävdes i segerruset. Hela landet håller andan. Ber för Mandelas hälsa och välmående. Fruktar för vad som kommer hända sedan. Eller så är det bara i karusellens mitt som det verkar avgörande för landets framtid. Mandela har för länge sedan lämnat scenen och sydafrikanerna att skapa sitt eget öde. Hans hopp om en enad och hel nation står idag kanske tydligare än någonsin på spel.

Det verkar ändå som om hälsan är på väg att svika honom nu. Jag känner igen tecknen från min farmor, mormor och morfar. Upprepade besök på sjukhus innan kroppen slutligen ger upp. Legenden som då sällas till andra legender. Aldrig har vi på så nära håll fått se hur evigt liv skapas.

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Från Sydafrika

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s