Min kandidatur till KF

Det är dags att samla tankarna något. Uttrycka dem i ett offentligt forum. Det här är ett politiskt resonemang och inte en lista kopplad till forskning, valmanifest och partiprogram. Jag vill inte bli taktiskt självmedveten. Men det här är en diskussion med mig själv om något djupt personligt egentligen. Jag heter alltså Mikael Leyi och kandiderar till Kommunfullmäktige i Stockholm för Socialdemokraterna i valkrets 3. Jag står på plats 13 och har därmed inte så stor möjlighet att komma in om nu inte ett större antal personer skulle bestämma sig för att aktivt kryssa mitt namn eller ange det på sin valblankett.

Det grundläggande. Jag tror på rättvisa, jämlikhet, frihet och solidaritet. Storheter och byggstenar för socialdemokratin och den demokratiska socialismen. Nötta i kanterna av händer och klokare intellekt än mitt eget. Det är begrepp som lätt ekar ihåligt i vissa människors och intressens mun och endast skenbart fasta är det viktigt att ge dem ett tydligare innehåll.

Rättvisan – förstått som rättvis fördelning av och tillgång till resurser och makt men också i form av mänskliga rättigheter inom det ekonomiska, sociala och kulturella och sexuella områdena.

Jämlikheten – som en nödvändig förutsättning för rättvisa och i betydelsen ekonomisk och social jämlikhet. Oskiljaktigt från jämställdheten, utgör det en förutsättning för ett gott samhälle i absolut mening.

Friheten – som i individens rätt till att fritt förverkliga sina drömmars mål och sin inneboende potential så länge det inte inskränker andras rätt till detsamma. Vi förverkligar den i gemenskap med andra. Det är friheten att leva som du vill och med vem du vill. Det innefattar givetvis även de demokratiska fri- och rättigheterna.

Solidariteten – som i alla människors behov av varandra, vårt ömsesidiga beroende och dess nödvändighet för att förverkliga både frihet, rättvisa och jämlikhet. Empatin och humanismens centrala roll i mötet med andra och samhället i stort.

Storheterna listade ovan bör fungera som måttstock och stöd på vägen i dessa och andra frågor och i mötet med andra människor. Ökar denna reform jämlikheten och rättvisan? Hindrar den eller begränsar rättvisan? Är det ett steg på vägen? Frågor i vardagliga val. När vi ser oss omkring. När vi tittar oss själva i spegeln och avgör vilka vi vill vara. Vad vi vill göra. Vilka rörelser vi vill tillhöra. Då fylls begreppen samtidigt med innehåll och blir verkligare. Jag vill vara på en plats och delta i processer där jag ges möjlighet att arbeta för deras förverkligande. Socialdemokraterna erbjuder en sådan. Kommunfullmäktige är en annan.

Fattigdom och ojämlikhet. Det verkliga hotet mot samhällets gemenskap, individens frihet och solidariteten i samhällskontraktet. Det utgör grogrunden för rädsla, hat och fientlighet. Den gör oss mindre än vad vi är. Fattigdomens utbredning, om ojämlikheten ökar eller minskar, definierar ett samhälles värde. Den kan mätas i absoluta tal eller som relativ jämförelse. Om vi ska höja oss över oss själva måste samhället sätta mål för dess utrotning och garantera alla medborgares rättigheter.

Klimatet. Är vår tids stora utmaning på ett mycket mer genomgripande och omvälvande sätt än vad vi tycks förstå. Internationella miljörapporter till trots. Det finns ingen möjlighet att vänta. Sätt höga och visionärt ambitiösa miljömål. Vi ska gå längst och utforska framtiden först. Infrastrukturella investeringar, omställningar av energiproduktion och konsumtion, nytänkande stadsplanering, förändrade levnads- och transportmönster samt nya teknologiska landvinningar tar oss dit. Vi bör komma till nästa internationella klimatmöte som ett levande exempel på hur man kan få det att fungera.

Jämställdheten. Den naturliga utvecklingen i ett förnuftsmässigt samhälle. Att på alla områden verka för jämställdhet och göra upp med föreställningar grundade i majoritetssamhällets konservativa värdesystem. Sträva efter ett samhälle och en vardag där alla får vara som de vill samt ges frihet och beredas utrymme att bejaka sin identitet och lust. Reformera föräldraförsäkringen, se över lagstiftning och tillämpning vad gäller våld i nära relationer och sexuellt våld, titta närmre på utbildningsplaner och vårdens riktlinjer. Stötta kvinnoorganisationer, skyddade boenden och civilsamhällesorganisationer som verkar för ökad medvetenhet och aktivism. Arbeta i skolan med ämnen som rör identitet, sexualitet, njutning och rättigheter. Grunda reformer i existerande forskning rörande kvarvarande strukturell ojämlikhet och diskriminering.

Migration. En helt ofrånkomlig utveckling och välkommen del av det alltmer globala samhället. Det är vårt mänskliga ursprung och grunden till mänsklig utveckling att vi rör på oss. Även på detta område bör Sverige gå i den globala täten, inom EU och internationellt, och visa praktiskt att det går att både tillgodose alla människors lika rättigheter, bejaka vår mänskliga rätt att röra oss fritt och förverkliga det humanistiskt riktiga i att ta emot människor som förföljs. Inom Migrationspolitiska s-föreningen har vi tagit fram ett politiskt reformprogram baserat på dessa utgångspunkter. Politiken bör utformas i samarbete med civilsamhällets progressiva krafter.

Den strukturella rasismen är verklig och intimt förknippad med vår nationella identitet. Rasismens utbredning är större än Sverigedemokraterna och Svenskarnas parti. Det krävs mycket medvetet och genomgripande arbete för att förändra detta. Reformarbetet börjar med de politiska partierna. Vidare krävs djupgående diskussioner i relation till de samhällsbärande institutioner som är satta att förvalta det statliga våldsmonopolet, inom skola, sjukvård och övrig offentlig förvaltning samt inom den privata sfären. Vi måste ställa tydliga krav och genomföra reformer.

Välfärden. Samhället har inte råd med privata aktörer med vinstintresse inom den offentliga välfärden. En samstämmig forskning visar på dess destruktivitet. Det minskar den individuella friheten, begränsar den enskildes rätt, ökar klyftorna och splittrar samhället. Vare sig skola, sjukvård, eller äldreomsorg ska vara en tummelplats för privata företag. Dessa samhällsbärande verksamheter ska vara offentligt finansierade, drivna utifrån ett samhällsintresse och ha individens potential, behov och rättigheter i fokus.

Världen. Den verkliga innebörden av att vi lever i en global tid tycks inte ha fått fäste. Det verkligt ömsesidiga beroende som detta skapat vill vi inte se eller ta fullt ansvar för. Kanske för att vi även i de globala kontakter som bygger detta nätverk förhåller oss till varandra som individer på samma sätt som vi alltid gjort och får svårt att se de större sammanhangen? Klimatet talar däremot ett generellt språk och lämnar ingen del av jorden oberörd. Ingenstans finns skydd att få. Migrationsströmmarna tar världen till oss och oss ut i världen. Antingen det är på grund av krig, svält, fattigdom, studier eller ren nyfikenhet. Kapitalet rör sig också obehindrat och allt snabbare och kräver en samhällelig motkraft då det är flyktigare och mer abstrakt än någonsin. Det enda som egentligen är lokalt är våra folkvalda församlingar och vår ibland alltför snäva sinnevärld.

Sverige ska engagera sig och tala med tydlig och säker röst i mötet med såväl aktuella katastrofer som att argumentera för alternativa globala lösningar. När Gaza, Syrien, södra Kurdistan och Ukraina brinner, när Sudan, Somalia och Libyen faller samman behöver vår röst höras i kraftiga ordalag och hjälp och resurser ställas till förfogande.

Vi behöver därför visa ledarskap genom att gå före inom alla de områden där vi uppmanar världen att förändra sig: klimatet, migrationen, jämlikheten, teknologin och demokratin. Gå långt före och inte vänta på att andra ska gå med. Kraften av att visa att det är möjligt ska inte underskattas. Svensk utrikespolitik ska vara aktiv och tydlig. Präglas av alla människors och staters lika rätt och jämlikhet. Verka emot den dubbla standarden i tillämpningen av internationell rätt. Verka mot krig och aggression och för FN: s roll som medel för konfliktlösning.

Stockholm. Som Sverige i världen ska Stockholm visa vägen nationellt och globalt. Vi ska gå före. Vi ska verka för en sammanhållen stad genom att investera i ytterstadens bostäder, fritidsaktiviteter, kulturverksamheter och skolor. Vi ska ha de högst satta miljömålen och förverkliga dem genom utökade investeringar i tunnelbana, buss, pendeltåg, cykelbanor, en bilfri innerstad, innovativa energilösningar och underlätta för förändrade konsumtions- och produktionsmönster och vi ska radera skillnaderna i livslängden mellan tunnelbanelinjens stationer.

Vi ska föra en aktiv bostadspolitik och bygga billigare hyresrätter för vilket vi måste se över bostadsmarknaden och byggnadsföretagens villkor. Ett nytt och innovativt miljonprogram bör sjösättas. Vi ska sätta grönområden och närheten till grönområden högt för alla stockholmare samt tillgång till fritidsaktiviteter och andra rekreationsområden.

Socialdemokraterna. Jag tror att den enskilt största interna reformen för att återfå folkets förtroende för de folkvalda är genom att ge sig ut och tala med medborgarna och revitalisera de dagliga partiarbetet. Se över organisationen och gör det lättare att organisera sig och vara med och påverka, sök kreativa lösningar på problem kopplat till deltagande, inflytande och makt. Se över representationen inom partiet och fortsätt arbetet med att öka dess mångfald.

En viktig reform skulle även vara att se över ersättningsnivåerna för förtroendevalda på de allra högsta posterna, våra offentliga företrädare. Sätta ett tak som inte ligger alltför högt i lönespannet och i dagsläget gör politiker till höginkomsttagare och låta den öka med inflationen men inte över den. Vi bör ha förmåner som är rimliga för att kunna utföra det politiska värvet men det ska inte finnas något tvivel om att de som representerar partiet och svenska folket gör det för att det brinner för politisk förändring. Vi bör inte vänta på de andra partierna utan införa generella regler för alla partiets förtroendevalda enligt ett framtida nationellt snitt. Gör i samma anda partiets finansiering helt öppen.

Personliga drivkrafter och perspektiv. Jag tror på politiken och dess möjligheter. Jag tror att vi tillsammans måste göra det som måste göras. Jag är övertygad om att även vår tid är drömmarnas och visionernas tid. Utan dem står vi utan riktning. Den demokratiska socialismens reformer kräver utopier att ta sikte på. Där finns också viljan att vara med och ta ansvar. Att arbeta för något jag tror på tillsammans med andra som tror på samma sak.

Detta går givetvis att göra på en hel rad sätt. Vi väljer vår plats och vårt förhållningssätt i detta spel om makt, tolkningsföreträde och tankeutrymme. Utanför parlamentet och inom, genom organisationer, personlig drivkraft och prestation, i ett fackförbund, i ett parti, i en proteströrelse, ditt yrke, ditt konstnärliga uttryck, dina texter eller genom den du är i mötet med andra. Jag är engagerad i både flyktingrörelsen, i facket och i socialdemokraterna. Svensk arbetarrörelse har en stolt historia och tradition och är fantastiskt och unikt bred i sin organisering genom alla de organisationer som utgör den. Samtidigt finns det mycket att göra och vi behöver förändra oss för att fortsätta vara relevanta för människors engagemang. Jag har också valt mitt yrke utifrån engagemang.

På många sätt känns det som att det är dags. Att tiden har kommit för att se hur det är att kandidera, att ställa sig på en scen, hur liten den än är och tala inför andra. Valen som vi står inför om knappt tre veckor och det vi genomförde i våras är och var viktiga.

Demokratin, deltagandet och organiseringen är mål, medel och samhällsform. Den demokratiska socialismen, feminismen och anti-rasismen utgör grundläggande strukturella perspektiv för att förstå vad som utgör grundstommen i vår samtids maktstrukturer. Det förklarar dess mest grundläggande underordning och bär på nycklarna för kollektiv frigörelse. Det bör vara samhällets strävan att begränsa och kontrollera kapitalismens handlingsutrymme och ta sikte på klassamhällets och övrig underordnings stegvisa avskaffande. Drömmar vävda därav skapar de nödvändiga förutsättningarna för rättvisa, frihet och jämlikhet. Reformismen och parlamentarismen är det pragmatiska förhållningssättet för detta enträgna arbete.

Nu. Jag kommer inte ifrån känslan av att tiden rinner ifrån oss. Vi behöver förändring, nya perspektiv och handlingsplaner. Vi har inte råd med fyra år till av borgerlig politik. Att tolv år skulle vara för mycket och att samhället inte skulle tåla det.  Att åtta redan är det. Något har redan gått sönder. Fascismen sprider sig. Nazister håller tal på Palmes scen i Almedalen. Vi har så mycket positivt, progressivt och konstruktivt vi måste uträtta. Vi kan inte gå åt motsatt håll.

Det här är ett personligt och högst ofärdigt valmanifest. En förklaring kanske mest för mig själv, men har ni läst hela vägen hit känner vi varandra bättre.

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Från Sydafrika

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s